Stadskarta 1649
DE FÖRSTA STAPPLANDE STEGEN
1620 Grundas staden Gamlakarleby (Gamle Carleby). Handelsområdet bestäms i stiftelseurkunden.
1630 Glasmästaryrket är lukrativt. Per Nilsson omtalas som stadens första glasmästare.
1636 Att vara guldsmed i Gamlakarleby var också inkomstbringande. Den förste i raden är Christoffer Olofsson Guldsmed som var rådman 1636. Den andre torde ha varit Petter Hansson som verkade åtminstone åren 1651-55.
1647 Grundas ett tjärbruk på Rövarskär.
1663-68 Från Gamlakarleby seglar man (olagligt) till Reval, liksom till Riga och Pärnu.
1664 Förstörs staden helt genom en brand. Följande år uppgörs en ny, regelbunden stadsplan, torget och hamnen förblir dock i stort kvar på sina tidigare platser.
1665 Detta år antas 12 nya borgare och följande år 14. Burskap kunde förvärvas antingen för handel eller hantverk. I princip kunde samma person inte idka bägge näringar samtidigt. Handelsmännen hade större anseende och skapade sig förmögenheter. Rådmännen valdes vanligen ur denna krets. Men även hantverkare invaldes i magistraten. Om någon borgare ville lämna staden måste han säga upp sitt burskap.
1669 Utprickas för första gången farleden till Gamla hamn. Samma år utfärdas den nya skråordningen. Vid stadens valburgimöte upptecknas 2 smeder, 2 vapensmeder, 7 skräddare, 5 skomakare, 1 sadelmakare, 2 snickare, 2 tunnbindare, 1 glasmästare och 2 murmästare.
1687 Handeln med ryssarna blir så omfattande att staden besluter bygga fem s.k. rysslador. Detta år uppräknas 18 namngivna skeppare som fraktar varor till Stockholm.
Under 1600-talets senare del växer välståndet i Gamlakarleby. Den gynnsamma utvecklingen hejdas dock av branden 1664 som förstör större delen av staden. Det största hindret är dock det bottniska handelstvånget som förbjuder städerna längs Bottniska viken att sända handelsfartyg längre än till Stockholm och Åbo. Bönderna från Ristrand by och deras efterkommande fortsätter likväl sin handel inom landets gränser. Tidvis är Gamlakarleby den största tjärexportören i Österbotten. Endast det gamla Viborg med sitt vidsträckta ekonomiska uppland och goda förbindelser med inlandet kan tävla med staden. Under tjärkompaniets dagar erhåller Gamlakarleby och Vasa lika stora tjärkvoter och är således landskapets viktigaste tjärexportörer.
