Kung Gustaf II Adolf och fundationsbrevet
Gamlakarleby grundas år 1620
”Wij Gustaf Adolf, med Guds nåhde, Swäriges, Göthes och Wänndes Konungh, Storfurste av Finlandh, Hertigh till Estlandh och Carelen, Herre utöfver Ingermannelandh” inleds texten högtidligt i stadens fundationsbrev. Därefter uppräknas följande privilegier: staden skulle följa Sveriges stadslag, välja borgmästare och rådsmän samt bedriva handel enligt handelsförordningen. Dess namn skall vara Gamble Carleby och som sigill ”Een brinnande Tiärtunna medh tree Eldz Flammer uthur Sprundet och bådha Bottnarna”.
Som område och betesmark anmodades byarna Rijstrand och Qwikant. Till fiskevatten fick staden Sandskata, Ängefjärdin och Kaustarviken samt rätt att delta i strömmingsfiske vid Tankar, Trullön och Kalla i Kalajoki.
Gamlakarleby blev en landstad till vars handelsområde hörde Pyhäjoki, Kalajoki, Lohteå, Kronoby och Karleby socknar. Invånarna i dessa områden var tvungna att handla med borgarna i Gamlakarleby. Staden fick inte rätt till direkt handel med utlandet, utan detta handhades av de rika borgarna i Åbo och Stockholm. Stapelrättighet med rätt att bedriva handel direkt till utlandet fick man först år 1765.
Kung Gustaf II Adolf var en protestantismens försvarare och mycket omtyckt. Även i Finland höll man honom som en hjältekung.
