Entreprenören Roger ”Rukka” Störling (1926-2003)
Vi skriver årtalet 1950. Den blivande affärsmannen Roger ”Rukka” Störling ser möjligheterna i varubristens Finland. Tillsammans med några kompanjoner startar han Ab Sportbeklädnad i en lya på 30 kvadratmeter på Storkisbacken. Till en början har företaget några anställda och syr sportkläder och lättare fritidskläder från ett brandskadat lager.
– Det hade vi köpt av Suomen Trikoo, minns Rukka, när han sitter och bläddrar i urklippsboken. Några dagar före sin 70-årsdag ställer han upp för en födelsedagsintervju i hemmet i Halkokari.
Rukka bläddrar vidare i sitt företagarliv. Han stannar upp vid årtalet 1952, olympiaåret som blir vändpunkten för Rukka och företaget som ser nya möjligheter. Inte enbart på grund av förväntningarna inför OS. Rukka är idrottsfrälst, men framför allt motorcykelfrälst. Han sätter hustrun på bönpallen och sedan bär det av mot Helsingfors. Det regnar stup i ett och en genomdränkt motorcyklist är det värsta Rukka kan tänka sig.
Den vattentäta Rukka-jackan
Under den våta Helsingforsfärden blir han bekant med plasttyget. Därmed har företaget hittat sin nisch. Svetsmaskiner köps och plaggen blir vattentäta. Det bär av till Italien och småningom ser Rukka-jackan dagens ljus. I början av 1960-talet flyttar verksamheten till Ventus industriområde. En ny fabriksbyggnad uppförs och Rukka Products utvecklas till ett av de ledande företagen i branschen.
Exporten tar fart och nya marknader tillkommer. Fabriken byggs ut och Rukka etablerar sig utomlands. År 1967 produceras den första övertryckshallen. När Rukka Products fyller 25 år konstaterar Rukka i en tidningsintervju, att ”klimatet inte påverkas av lågkonjunkturer”.
Företaget har 500 anställda och fabriker i Karleby, Jakobstad och Oporto i Portugal. Försäljningskontor och lager finns Sverige, Norge, Danmark, Väst-tyskland, England, Schweiz och Österrike. Samtidigt förbereds en etablering i USA.
10 miljoner gula anoraker
Produktionen är uppe i 10 miljoner gula anoraker. Rukka Störling bläddrar vidare och stannar upp vid ett klipp ur Expressen där Martha Louise av Norge poserar i en Rukka-jacka. Övertryckshallar noteras i Daily Telegraph och 27
vävstolar producerar 2 500 meter plastmattor per dag. Sortimentet utökas och 1970-talet och det påföljande decenniet kännetecknas av framgångar, men också av bakslag.
Mellan varven lockar Rukka världsstjärnor som Steve Cram, Brendan Foster och Anthony Davis till Rukka Games som arrangeras inför storpublik på stadens idrottsplan.
– Steve Cram var en härlig idrottsman och han bodde flera gånger hos oss,
minns Rukka.
Sysselsatte 800 personer som mest
Som mest var Oy Rukka Products Ab uppe i 800 anställda, av dem jobbade hälften i Karleby. Verksamheten breddades. I slutet av 1970-talet blev Oy Finlayson Ab hälften delägare i företaget. Produktionen av plastmattor upphörde.
– Allting skedde över en natt, konstaterar Rukka. Men midsommaren 1980 slår
han till igen. Nu har företaget tillverkat världens största presenning. Den mäter
100 x 200 meter och motsvarar två fotbollsplaner.
Rukka Störling bläddrar i albumet som berättar att antalet anställda minskade till 600. År 1982 kommer beklädnadsföretaget Turo Oy in bilden. Finlayson avyttrar sitt aktieinnehav och Rukka säljer ut. Tre år senare säljs företaget vidare och i början av 1990-talet faller resterna i Luhta-koncernens armar.
Några gåvor med anledning av födelsedagen vill han inte ha. Den som vill upp-vakta nejdens verkliga ”entreprenör”, kan göra det genom att ihågkomma fotbollsspelarna i GBK.
– Fotbollar behövs alltid och en lista för ändamålet finns på Sportmagasinet i
Karleby, upplyser jubilaren som avslutade sin egen karriär i Friska Viljor. I av¬
slutningsmatchen mot ett Kemi-lag nätade han fem gånger. Inte undra på att han
vill att GBK-juniorerna skall ha någonting att sparka i.
Nyfiken på framtiden
Fortsättningsvis är Rukka Störling aktivt med i affärslivet. Han sitter i en företagskonstellation som omsätter 100 miljoner mark. Som gammal företagsledare framhåller han egenskaper som kreativitet, initiativrikedom, handlingsförmåga och ett gott förhållande till de anställda
Rukka har alltid varit öppen och mottaglig för impulser. En stor nyfikenhet på framtiden hör även till hans egenskaper. Trots att han är rörelsehämmad ser han positivt framåt. Han är nöjd med tillvaron och ser möjligheter i regionernas Europa där gränser suddas ut.
– Jag har aldrig tyckt om streckade linjer på kartan. De ställer bara till onaturliga hinder. En gemensam valuta inom EU är en utveckling i rätt riktning. Synd bara att Finland inte var med i den europeiska unionen när man själv var på alerten, säger Rukka och slår fast urklippsboken.
Ole Granholm
Intervjun gjordes 4.10.1996. Roger ”Rukka” Störling avled 21.3.2003.
