Beklädnadsindustrin

Beklädnadsindustrin i Karleby

 

Stadens beklädnadsindustri – en ärorik historia                                                                                                                           Toivo Sandkvist

Affärsmännen Edwin Franzén och Ewald Vainio nämns i flera källor som pionjärer inom konfektionsindustrin i Karleby. År 1933-1935 är begynnelseåren för denna industri. Ewald Vainio var försäljare på Gamlakarleby Handelskompani och besökte ofta Åbo på sina affärsresor. Där träffade han Bernhard Weitzmann, ägaren till den i Åbo belägna Auran Pukutehdas. Resultatet av sammanträffandena blev att Auran Pukutehdas år 1935 flyttade sin verksamhet till Gamlakarleby. Maskinerna placerades i Gamlakarleby Handelskompanis fastighet vid Långbrogatan 37.

Under Bernhard Weitzmanns ledning färdigställs redan i mars 1935 de första kapporna för damer och kavajer för män. Tillverkaren är Auran Pukutehdas och Gamlakarleby Handelskompani köper hela produktionen och marknadsför den vidare. År 1938 grundar Ewald Vainio tillsammans med Franzén Kokkolan Kappatehdas Oy. Tillverkningen inleds i Björklunds förra fastighet på Långbrogatan 41.

År 1941 flyttar Kokkolan Kappatehdas till en ny fastighet vid Järnvägsgatan (nuvarande företagshuset Evald). Handelskompaniet inleder produktion med egna maskiner på Långbrogatan 41. Bernhard Weitzmanns kontrakt går ut 1940. Han börjar tillverka bland annat mantlar för armén, först i Yxpila, sedan i fastigheten Torggatan 25 och i Forsnabbas hus (mittemot kyrkan) och senare i egen fastighet på Borgmästaregatan 8.

Auran Pukutehdas avslutar sin verksamhet i slutet av 1950-talet. Som störst består personalen av omkring 50 anställda. Pionjärerna inom konfektionsbranschen i Karleby är Edwin Franzén och Ewald Vainio, men Bernhard Weitzmann var den tekniske förverkligaren.

Under krigsåren 1940-44 fungerar tre företag som manteltillverkare åt armén. Tusentals och åter tusentals mantlar lastas i järnvägsvagnar. Personalen i de tre företagen består under krigsåren av sammanlagt 300 personer.

Handelskompaniets verksamhet
Kriget är över. Under hösten 1944 gör man sig redo för civilproduktion. Handelskompaniet bedriver en avvaktande linje. Det gamla bostadshuset förblir klädesfabrik ända till år 1960, då Handelskompaniet får sin nya, på den tiden moderna och fungerande fabriksbyggnad på Tjärhovsområdet sedermera Tekno-fastigheten.

Personalstyrkan var som störst på 1960- och 70-talen, med omkring 80 anställda.
När Franzéns son Karl-Erik tragiskt drunknar år 1969, får bolaget en helt anställd ledning. Sterbhuset beslutar att avsluta verksamheten år 1978.

Kappfabriken Master
Evald Vainio hade genast år 1944 planer på fortsatt verksamhet. Redan fabriksnamnet skvallrar om produktionsinriktningen. Den huvudsakliga produktionen bestod av kappor för damer. Familjebakgrunden gör att verksamheten utvidgas. Vid sidan om Master föds i slutet av 1950-talet Kokkolan Pukutehdas Oy som specialiserar sig på tillverkning av herrkavajer. Kokkolan Pukutehdas Oy köper upp och flyttar i en fastighet på Strandgatan som ägs av en bilaffär.

Kommerserådet Evald Vainio insjuknar och avlider år 1965. Företagets ledning utökas under 1950-talet med Raimo och Anja Vainio samt Jukka Lähtönen Varumärket Master blir känt över hela Finland och stora delar av Europa. Kappfabriken och kavajfabriken flyttar in i gemensamma utrymmen på Mesill år 1971. I den nya storhallen installerades automatlinjer, som är unika i Gamlakarleby.

Antalet anställda minskar märkbart på grund av automatiseringen. Största antalet anställda har kapp- och kavajfabriken åren 1965-67, då antalet anställda närmar sig 400 personer. I slutet av 1970-talet övergår aktierna i familjeföretaget till intressenter i andra delar av Finland. Tillverkningen i Mesill fortsätter under namnet Master-Coat fram till år 1992.

Bröderna Uitto
Kaarlo Uitto med söner startar under namnet Vaato Oy tillverkning av färdiga kläder i Karleby år 1940. Vaato Oy flyttar sin verksamhet till Helsingfors år 1949, men av bröderna stannar Matti kvar i Karleby som direktör för företaget Teli Oy. Även Teli Oy tillverkade kläder.

Senare övergår företaget i Kaino Nuotios och Otto Koivumaas ägo. I början av 1960-talet låter företaget bygga en ny fastighet vid Fabriksgatan där Eila Helén Oy numera verkar. Teli Oy sysselsätter som mest närma¬re hundra personer. Företaget avslutar sin verksam¬het år 1969.

Oy Rukka-Products
En av stadens storföretag föds tack vare initiativ av Roger Störling år 1952. Till en början utgörs råva¬ran av plast men senare inleds tillverkning av fri¬tidskläder. Även i dag tillverkas fritidskläder. Produktionen ökar snabbt och företaget utvecklas till ett av de framgångsrikaste inom stadens konfektionsindustri. På 1960-talet har företaget även tillverkning i Portugal.

Rukka-Products fusionerades på 1970-talet med Turo-koncernen och senast med Luhta Oy år 1990. Som mest sysselsätter Rukka på 1970- och 80-talen i fabrikshallen vid Jyväskylävägen mellan 200 och 300 personer. För närvarande ger företaget arbete åt ett 50-tal personer.

SOK:s klädfabriker
Konkurrensen inom konfektionsbranschen ledde till nya och allt större enheter. Inom andelsrörelsen har SOK erfarenhet redan från 1930-talet i södra Fin¬land. Från SOK-kontoret i Gamlakarleby har många gamlakarlebybor flyttat till Helsingfors. Detta bidrar ganska snart till att SOK:s klädfabrik år 1956 grundas i Gamlakarleby. Tillverkningen kommer bra igång och på 1960-talet färdigställs en ny industrihall vid Yxpilavägen. På 1970-talet utvidgas fabriken, likaså tas Teli Oy:s före detta lokaliteter i bruk.

SOK:s klädfabriker sysselsätter under hela 1970-talet cirka 500 personer, toppåret 1975 finns 580 personer på lönelistan. Årsproduktionen uppgår till 1 525 000 stycken (skjortor, jeans, arbetskläder, fritidskläder mm.). Tillverkningen mattas gradvis av på 1980-talet och upphör helt år 1989.

Finn-Lassie – barnklädesfabriken
Det av Aimo Vallila ledda familjeföretaget påbörjar år 1949 sin verksamhet i fastigheten vid Karlebygatan 3. Industrihallen i Mesill färdigställs i början av 1970-talet. Produktionen av barnkläder utökas med tillverkning av fritidskläder redan på 1950-talet.

Finn-Lassies varumärke hör till de ledande i Finland på 1970- och 1980-talen. Åren 1981-82 sysselsätter företaget 240 personer. Familjen Vallila säljer företaget 1983. Produktionen vid Finn-Lassie upphör 1989-90.

Hansa Beklädnads Ab
Bröderna Erik och Valdemar Brandt grundar tillsammans med Runar Slotte Beklädnads Ab Hansa redan under kriget. Produktionen utgörs de första åren av päls- och läderkläder. Produktionen utökas med färdig konfektion i slutet av 1940-talet. Fabriken är belägen vid Torggatan ända till 1971, då företaget uppför en ny och rymlig fabriksfastighet i Mesill.

Produktionen kommer bra i gång, men inte tillräckligt och bolaget avvecklar verksamheten år 1976. Fastigheten säljs med banken som förmedlare till samkommunen som arbetscentral. Som mest fanns ca 100 personer på Beklädnads Ab Hansas lönelistor.

Vape Oy
Sulo Peltoniemi och Evald Vainio grundar år 1945 bolaget Vape Oy. Företaget förvandlas till Peltoniemis familjeföretag 1949. Tillverkning av kläder startar 1960 och produktionen består av byxor för herrar och fritidskläder. Under åren 1975-1980 ger företaget arbete åt cirka 200 personer i fabriker runt om i landskapet. Produktionen upphör i början av 1980- talet.

T:mi Penttilä Oy
Först som tillverkare av herrbyxor startade T.J. Penttilä industriell tillverkning i Gamlakarleby på 1950-talet. Verksamheten fortsätter ända till slutet av 1980-talet. Under 1960- och 79-talen sysselsatte företaget cirka 50 personer.

Design Tuote Oy
Med Martti Korkia-Aho som huvudaktionär grundas Design Tuote Oy år 1966. Till en början är tillverkningen förlagd till Himango och Lochteå. År 1975 inleder bolaget också tillverkning i Gamlakarleby. En fabriksfastighet färdigställs år 1983 intill södra leden i Kosill.

Tillverkning av damkläder är den huvudsakliga produktionsinriktningen. Under 1980-talet sysselsätter företaget cirka 150 personer. Verksamheten upphör år 1990 då företaget går i konkurs, men återuppstår under namnet Miss Design och fortsätter till 1993. Bolaget har sedan tillverkning i Estland.

Oy Malli-Mari
Aatos Kivelä och Aarne Varila står bakom grundandet av Malli-Mari år 1963. Företaget koncentrerar sig på tillverkning inom damkonfektion. Efter att ha verkat i tillfälliga lokaler, uppför företaget en egen fabriksfastighet på Ventus industriområde.

Antalet anställda är störst under åren 1975-1976 då företaget har omkring 150 personer på lönelistan År 1984 säljer Malli-Maris grundare fabriken till ett företag som står under Timo Sammallahtis ledning. Detta företag säljer i sin tur år 1992 aktierna till Avardo Ab. År 1994 är antalet anställda omkring 100. Malli-Mari Ab är på sätt och vis den sista fungerande fabriken av det stora antal extil- och konfektionsfabriker som på 1950- eller 1960-talen grundades i Gamlakarleby.

Vastaa

Your email address will not be published.